~ Kenny, det gör så jävla ont!



saknar dig.


~ storebror - smärtan.

imorgon storebror så är det ett år sedan, du lämnade oss.
Jag vill inte va med om det, det gör så jävla ont!
jag vet inte var jag ska ta vägen, allt som snurrar uppe i huvudet.

det går inte en dag.. inte en enda jävla dag utan att jag tänker på dig.

Just nu känner jag att jag vill sätta mig på ett ställe.. utan mobil, data och något.
bara ett papper och en penna.

Jag vill sitta där.. tills allt är bra igen.
Eller tills någon ser mig.. och räddar mig.
och mina tankar.
inget blir bättre känns det som.
känns bara som om allt blir svårare.

Om man hade tagit ut min smärta och lagt den på ett bord och rullat ihop den till en boll och tagit en kniv och skulle skära upp den så hade det inte funkat.
Kniven hade gått sönder.

Det är ingen som ser att det gör ont egentligen.
för jag döljer det så bra, hej leende.

med mitt leende så ser ingen sorgen i mina ögon.

smärtan.. kan du försvinna nu?
snälla? och ta med tankarna.

jag vill bara få ut allt, men det går inte med ord.


vila i frid min älskade storebror!
vi saknar dig!
11.03.13



© jessica fakyng andersson -

~ du skulle varit här, med oss.




storebror, du vet inte hur många som saknar dig.
hur många som har legat nere i skiten & känt att " nej.. detta pallar inte jag. "
Så många nätter som har varit sömnlösa pga tankarna på dig.

Såren rivs upp hela tiden.
Innan Juli hade jag börjat tänka " du kommer inte tillbaka "
sen började tankarna, speciellt efter urnsättningen.
Det va en svår tid för mig.

Det är alltid något som påminner mig om dig.
Genom att kanske prata om det på svenskan, det är ju ett exempel.
eller när dina favorit låtar kommer upp på mobilen, eller bilderna på dig.

vet du hur mycket du har missat?
Liam, Isabell, alla syskonens födelsedagar, min förlovning storebror?
vet du om att jag är förlovad nu?
jag önskar att du skulle varit här hos oss, just nu vill jag bara gråta & få ut allt.

för när jag är ledsen & nere så märker jag att jag tar ut det på alla andra.

igår va de 9 månader sedan du dog, en hel graviditet.
och om 2 dagar blir min räddning 8 månader.

fan Kenny!
jävlar just nu vill jag bara slänge mig i armarna på dig & du säger att du mår bra där du är.
Hela tiden försöker jag hitta svar på mina frågor.
men frågorna blir bara fler & fler.

Oh så länge som jag letat efter en låt i min " stil " som man blir förstådd i.
äntligen asså!!

du , jag saknar dig.
detta är inte rättvist.. oh det kommer aldrig bli det!!!

jag älskar dig.

kenny herbst

© jessica fakyng andersson -

~ tufft!

den 7 oktober 2010,
det va en helt vanlig torsdag.
satt i skolan, på webdesignen.

så ser jag; mamma olsson på mobilen.
jag klickade upptaget, så fick jag ett sms från henne där det stod;
" jag kommer och hämtar dig "
då fattade jag att det hade hänt något, så jag gick ut & ringde upp henne.
så frågade jag va som hade hänt, hon va rätt ledsen.

Så sa hon att vi tar det när jag kommer till skolan, så sa jag; VAD HAR HÄNT?!
är det Jesper? Richard? Jenny?! va ?!
mamma; " det är farfar, han har dött "

sen la vi på, jag gick in på lektionen igen, satte mig ner vid datan & tårarna kom springande ner för min kind.
Sen slutade lektionen och jag gick mot gamla skolan, jag grät.

jag grät rätt mycket, jag blev sedan mött i dörren av malin & michaela som frågade vad som hade hänt.
jag försökte klämma ut att min farfar hade dött, men det va inte så enkelt, men fick ut det.

Michaela kramade mig, sen kom emelie & vaktmästaren, dem frågade hur det va med mig.
Sen gick jag ut till mamma som stod på parkeringen & väntade.

Hon pratade med sonja i telefonen, jag fick sedan prata med sonja (min farfars fru) och hon va jätteledsen, det enda jag fick fram va; mm.. med tårarna i halsen.

vi åkte sen hem, köpte cola på maggans.

Sen kom Jesper & Camilla hem till oss, jag & mamma satt och kollade på bilderna på farfar som jag hade tagit på han bara åtta dagar innan när jag hade interjuvat honom om hans sjukdom (diabetes!)

Jesper blev jätteledsen, men sen åkte vi tre till växjö (jag, jesper & camilla!) och spenderade kvällen med Jenny.

  
jag saknar dig farfar, sjukt mycket.

den 5 november 2010, en vanlig fredag.

ah, jag vettefan varför jag va hemma, men jag va det iaf. 
mamma ringde mig vid tio tiden, hon va på jobbet.

Det va helt tyst i rummet bakom henne, det va rätt skumt tyckte jag i med hon jobbar på fabrik?
men jag sket i det, sen kom hon hem, försent!
hon sa att hon skulle jobba någon timme när hon ringde.

Hon kom hem sen iaf, så satte hon sig på huck framför mig & sa då att gammelfarmor hade dött, så blev jag lite chockad, men grät lite.

mamma hade fått en bok på begravningsbyrån " farfar & lammet " tror jag den hette.
jag, mamma & jesper åkte sen upp till växjö & berättade det för jenny.
snackade lite skit & tog en pizza.

gammelfarmor va 93 år, så jag tog det inte så hårt.
medans det med farfar va ett rent helvete för mig.
jag va en fitta mot alla osv, förlorade rätt många vänner pga det.

under gammelfarmors begravning så höll mamma ett fint tal till farmor.
jag är så stolt över dig mamma!



den 13 mars en jävla dag.

det började med att jag blev dumpad på msn av mitt ex, galet ledsen blev jag.
ringde Jennifer och berättade allt, va så jävla ledsen.
Sen åkte jag med mamma till maggans, när hon skulle betala så ringde jesper henne, så pratade dem ca en minut, så när dem la på så frågade jag vad som hade hänt, så sa hon att vi tar det sen.
så sa jag; mamma vad har hänt? är det bebisen? har den kommit?!
men inte va det det, så jag gick mot dörren, så frågade jag igen, mamma vad har hänt?
så sa hon; kenny din bror har tagit livet av sig.
Dem orden gick rakt in i hjärtat, jag bara sprang ut & skrek oh grät.
det första jag tänkte va; " RINGA SANDRA!!! "
jag ringde henne, men hon svarade inte.

mamma bad mig sätta mig i bilen & jag gjorde som hon sa, grät som fan hela tiden.
vi kom hem, jag gick upp grät i sängen, gick ner & kramade Richard.
Sen gick jag ut, ringde upp Finn och snackade lite med honom om det.
Sen ringde jag Jennifer & hon visste inte vad hon skulle säga.

dan efter så va jag med Sandra, vi va båda två hade tagit ledigt från skolan.
för att snacka om vad som hänt osv.

Tisdagen efter gick jag till skolan & folk kollade på mig som om jag va ett djur..
och rädd va jag.
men folk va så rädda om mig.

<33 <3 saknar dig <3


sen nu, har jag fått gå hos kurator & på bup.
Det har hjälpt mig som fan.


men nu har jag inte varit där på två månader typ.. & jag märker själv hur mitt humör börjar komma tillbaka.

det va en brud som frågade mig på festivalen om hur Kenny dog.. fyfan säger jag bara, den sitsen vill jag fan inte sitta i fler gånger.
det va riktigt tufft.


efter allt som hänt mig sedan ett år tillbaka så är det inte konstigt att jag fuckar ur för vad som, innan skulle jag inte kunna lägga ett finger på någon.
men nu så hade jag inte tvekat över att höja näven mot någon som öppnar käften.
Så, tänk er jävligt noga för om ni inte vill ha en höger!


jävligt lång text.. jag vet, men vem fan pallar läsa den?
jag bryr mig inte om vem fan som gör det okej? :)
jag ville bara få det ur mig.

farfar ; 10.10.07
gammelfarmor ; 10.11.05
storebror ; 84.04.29 - 11.03.13

jag saknar er.. galet mycket! 

love you



© jessica fakyng andersson -

~ veckor blir till månader & månader kommer bli till år?

- jag visste inte att det skulle kännas så jävligt.
att det skulle vara tufft visste jag, men dåfan inte så här tufft.

Det har snart gått fem jävla månader sedan du försvann, fem månader med skratt, gråt & saknad.
Ibland känns det fel att stå & ha det här leendet på läpparna.

& säga att man mår bra.. fast man egentligen inte gör det.

" en sann vän är den som ser sorgen i dina ögon, medan alla andra tror på ditt leende "
- så jävla sant!!!


jag saknar dig, förbannat mycket!

jag vet att du har det bra.
vår ängel, våra änglar.

© jessica fakyng andersson -


~ STOREBROR ♥

just nu önskar jag att du va här, du är så galet saknad storebror!
jag vet inte alls längre hur jag ska göra, vad jag ska göra eller när jag ska göra det.
detta är så jävla sjukt!
Saknaden av dig trycker sig ut, tårarna vill inte vara där inne längre.

vem fan är det som säger; som ensam är man starkare?! eller hur det är.
Det kan jag tala om.. att när man är stark, så kan man gå runt och säga att " jag mår kanon bra! " & ha ett leende på läpparna,

om jag talar för mig själv; så går jag alltid med det där leendet!
jag skrattar, har kul med kompisarna.
Men när jag sitter själv på kvällarna så kommer tankarna fram, om precis allt!

jag älskar & saknar dig Kenny sjukt mycket!

över fyra månader har gått nu, och jag vill inte fatta det.


- varje gång någon frågar hur det är så säger jag bra.. men det är inte bra.
Det kommer bli bättre men inte detsamma igen.


kenny herbst<3saknar dig <3

en bit saknas & det är du! ♥♥♥

~ underbara dröm ♥

jag svär & jag då svär jag på allt!
jag hade världens underbaraste dröm inatt.
Du va med i den Kenny.
Jag skulle vara med några kompisar & sånt, så skulle jag bara kolla vilka som va inne på msn, så stod där " kenny "
jag klickade upp msn-rutan & kollade vilken kenny det va..
& det va du!
& du va inne på facebook också.
jag skrev till dig på msn; " KENNY?! :'( "
du bara; " jessica, jag lever .. jag gör det, jag skulle bara se om någon skulle bry sig om mig om jag va död. "
Jag började gråta, jag grät mycket & länge.
mina kompisar undrade va det va med mig.
Jag sprang till mamma som stod och dammsugade i ett rum & gick fram mot henne & kramade henne.
Hon undrade va som hade hänt och tillsist fick jag ut; " mamma, kenny lever! "
hon trodde inte på mig men jag tog henne till min data, hon började gråta men samtidigt va hon glad att du levde.
Sen skulle vi bestämma en dag vi skulle ses, men då vaknade jag. :'(


jag saknar dig du underbara lilla Kenny.

älskar dig storebror. ♥

fail bild på mig? jag vet!   men den är iaf på mig & kenny.   jag älskar dig älskade ängel!   <3

© jessica gnikcuf andersson -

~ JÄVLA SAKNAD.

iförgår kom man hem från sthlm, skönt det!
varit på skolresa.

iförgår skulle min bror Kenny fylla 27.
Så hemresan va förjävlig.
Kände bara att allt tryckte på en, speciellt tårarna.
Ville så gärna gråta, men kunde inte i bussen.
Fick sitta med solglasögon på för att ingen skulle se mig i ögonen, kunde knappt öppna käften för det kändes som om jag skulle böla hela tiden, fyfan vad jag saknar dig det är sjukt.

& där är en sak, som jag vill att folk ska veta!
där finns fem ord jag verkligen hatar, överallt annat!
dem är; " det kommer bli bra igen "
SÅ FAN HELLER ATT DET KOMMER BLI BRA IGEN!
& DET FINNS FAN INGET, NÅGON KAN GÖRA FÖR MIG!


du är väldigt saknad av mig.
jag tänker på dig nästintill hela tiden.
När jag cyklar till bussen, varje gång jag är på datan, innan jag somnar & när jag vaknar.
allt jag vill är att du kommer tillbaka.
men det lär ju aldrig hända.

men du har det bra nu, jag vet det!

men jag kommer aldrig acceptera din död!
ALDRIG!!!

allt jag vill just nu.. är att du kommer tillbaka!
JAG ÄLSKAR DIG, SÅ JÄVLA MYCKET.

saknar dig <3 <33  <3
jag saknar dig Kenny. ♥♥♥

 


© jessica fucking andersson -

~ BEGRAVNING, FÖR STOREBROR KENNY. ♥

Detta är en dag jag inte kommer glömma.
Storebror du är enormt saknad ska du veta.
Jag kan fortfarande inte fatta det, att du är borta.

att sitta i kyrkan & veta hur du låg, vad du hade förkläder & hur ditt hår såg ut.
& ditt lilla leende som du hade på läpparna.
Det enda jag inte vet, vilket jag nog aldrig kommer få veta är.. varför?!

jag älskar&saknar dig mer än ord kan beskriva&tankar kan tänkas.

Kenny Leif George Herbst.
84.04.29 - 11.03.13


kenny<3 

© jessica fucking andersson -


~ en saknad så stor.

två veckor sedan kenny gick bort, det känns som fan, man sitter bara & glor?!
& tänker på allt som hänt.

tänkte berätta lite om bisättningen som va i torsdags (24 mars) för min storebror Kenny Herbst.

Det va i hlm, kl tio i kapellet.
Vi kom dit vid tjugo i tio.
Vi väntade på dem andra som också skulle komma dit, vid tio så va alla samlade, men vi gick inte in då, kommer inte ihåg vilken tid vi gick in, först när vi gick in i " hallen " rummet innan rummet där Kenny låg där inne ångrade jag mig lite & ville inte gå in & se han, men ändrade mig snabbt igen & ville. 

Först så gick ett gäng in på ca sju pers, så väntade jag, mamma, mini, sanna & leo utanför, så började dem komma ut bara någon minut senare, så när alla hade gått ut, så tog jag tag i dörren in till det rummet där Kenny låg, jag såg hans ruffsiga hår när jag hade öppnat dörren.
Jag blev först helt chockad men gick sedan in med dem, tog mamma i handen & va så rädd.
& Tårarna bara sprang ner för min kind, kunde inte fatta att det va min storebror som låg där.
Hans kropp va insjunken.

Han hade en grå tröja på sig & ett bara svarta joggingbyxor & gråa strumpor (har för mig det va dem kläderna iaf! inte helt säker.)

Sanna pussade han i pannan & gick ut.
Jag stod där & kollade på han, mamma höll mig i handen.
Jag bara grät, vem vill egentligen förstå att ens bror är död?
Fast jag hade beviset framför mig, så ville jag inte fatta det!

Men mamma tog Kenny på håret & jag sa att jag också ville göra det men jag vågade inte.
Så sa Mamma & mini att jag inte behövde göra det.
Men jag ville!
Så mamma & mini fick hålla mig i min ena hand under tiden jag rörde han.
Jag kände med min handlata på hans panna att han va iskall & hans håret kändes inte, bara lite kallt, har jag för mig.
jaa, sen hände det inte mer.
Förutom att vi gick ut.
& så gick det hela till.

Under tiden som jag stod där inne, innan jag hade rört honom så tänkte jag; men Kenny?! öppna ögonen ? varför öppnar du inte ögonen?


En saknad, så stor & som aldrig kommer att försvinna.

Storebror, Kenny George Leif Herbst.
Du är saknad & älskad.
♥♥♥

Vila i frid!

trasiga hjärtan


en saknad av
kärlek finns!


© jessica fucking andersson -






~ UPP I TOPP & NER I SKITEN IGEN.

REST IN PEACE. '
 
vad krävs för att få se dig igen Kenny?
vad ska man göra för du ska komma tillbaka?
komma tillbaka till oss.
Jag saknar dig!

Tanken på att jag aldrig mer kommer höra din röst eller ditt skratt.
& Inte heller få krama dig fler gånger, det svider!

Man blir så jävla .. tung i kroppen, orkar knappt gråta längre.
känner bara att allt bara trycks ner, ingen ork kvar i kroppen.

jag kommer ihåg sista gången jag såg dig, jag va i perstorp.. vi skulle hämta emil, jag & mamma.
så möter jag dig i trappuppgången där Linda bor.
& jag bara; haj & kramade dig.
jag kommer också ihåg att jag ville krama dig hela tiden, för jag hade saknat dig så grymt mycket.
Men nu då? ..
så många frågor men inga svar?

Jag hoppas du har det bästa där du är storebror, jag älskar dig.
du förtjänar det!

kenny herbst

VILA I FRID STOREBROR!

© jessica fucking andersson -


saknad !

jag hatar denna känslan.
men får lära mig leva med den sålänge.
jaja, imorgon blir det växjö t jenny & ta kort på böcker som hon ska sälja.

& jag vill ha katt!
för jag saknar simba jättemycket! :(
så jag vill ha katt nu! :(

jag saknar dig simba.  :(

© jessica fucking andersson -


RSS 2.0